Samhällsutveckling / paradigmshifte

Alexa Österlindh

Trans-formation

"Resan till lyckan involverar att hitta styrkan att våga dyka ner i sitt inre och ta ansvar för vad man hittar där. Allt av det."

 

-Richard Rohr-

 

 

Sammhällsutveckling / Paradigmshifte

 

 

 

Att vårt och andra samhällen har brister är väl ingen som undgått.

Det rådande sättet att utbildas i skolan, utvecklas i arbetslivet och utvecklas generellt i livet, behöver genomgå en revolution eller evolution. Vi behöver se varandra som en enhet, som finns här på jorden tillsammans och det bör vara allas intresse att hjälpa varandra till att utvecklas fysiskt, mentalt och andligt. Så länge en människa på jorden inte har basbehoven till mötes, eller något eller någon som bryter mot de mänskliga rättigheterna, har vi ett jobb som vi bör vara på allas agenda. Det är EN av de gemensamma projekt vi har som människor.

 

Denna sida handlar om olika förslag och idéer som jag hoppas kan leda till det som vi alla vill ha. Leva i frid och känna sig trygga och lyckliga.

 

Vi behöver bryta normen och välkomna nya sätt att utvecklas som människor. För att kunna lyckas med detta behövs nyfikna och kreativa människor som är villiga att prova nya saker och göra studier och forskningar på det, så vi kan ta nya beslut och införa nya strukturer som möter ”Den Nya Tiden”.

Förslag till motion till Riksdagen

 

Motion till riksdagen angående att drama ska ingå i den obligatoriska läroplanen för

grundskola och gymnasium.

 

Bakgrund

 

Dagens skola bör ha fler möjligheter till att utveckla eleverna till kreativa individer som kan ta vara på sina möjligheter, både inom sitt eget liv, och som en del av samhället. Gedigen forskning har visat att dramat har potential till individens utveckling inom olika områden både socialt och lärande. Inte minst språkutveckling. Genom att involvera drama i läroplanen tror vi att fler individer får den möjligheten.

 

Vårt samhälle förändras fortare än någonsin och den teknologiska utvecklingen skenar iväg med exponentiell hastighet. Det ställs mer krav än någonsin på individer i företagsvärlden att de tänker utanför ramarna och vågar strida mot konservatism för att nya idéer ska kunna utvecklas. Vi behöver fler redskap för att utveckla individer att klara av detta ökande tryck. Det är viktigt att tillvarata och utveckla de möjligheter, som finns inom de estetiska ämnena, som tränar hjärnan att bearbeta informationen mer på ett holistiskt sätt.

 

Inom dramaundervisningens form tränas fantasi, kreativitet och öppenhet vilket verkar för främjande av ett balanserat intellekt där höger- och vänsterhjärnan utvecklas lika mycket. Fantasi är en grundpelare till vetenskaplig framgång och det är inte något som pluggas in, utan tränas och formas av en nyfiken individ. Det är vad dramats estetiska form kan göra och har gjort genom tiderna. Redan i antikens Grekland, för över 2000 år sedan, visste man värdet av att använda drama, teater, skapande lek och spel som sociala verktyg för att lära känna sig själv och sin omgivning.

 

Dramaundervisningen ger möjlighet till bättre kommunikation mellan individer i alla kulturer, eftersom konstformen använder kroppsspråk, vilket är socialt tränande för människor. Många vetenskapliga studier visar på att kroppsspråket spelar stor roll i vårt sätt att kommunicera med varandra. Tidig träning i drama har potential att ge långsiktigt goda effekter inom samhällets olika organisationer med gruppdynamik, samarbete, konflikthantering och ledarskap som nyckelord. Dessa kunskaper slipas och utvecklas genom att använda pedagogisk drama redan i tidig ålder. Individens psykologi, känslor och språk utvecklas samtidigt med dessa ämnen ovan.

 

Om vi vill att vårt samhälle ska bli tryggare behöver vi föra in mjuka ämnen i skolan som gör att vi kan utvecklas mer psykosocialt. Börjar man med det i tidig ålder inom skolundervisningen skapar man, genom dramats fantastiska verktyg, ett tryggare och mer kreativt samhälle.

 

Förslag till beslut

 

Drama införs som ett obligatoriskt ämne i grundskolan samt inom gymnasieskolans

programverksamhet.

 

(Länk till text i PDF form)

 

 

 

Denna text kommer skrivas om lite och kommer publiceras på Miljöpartiets Kongress 2018!

Skolreform eller skolrevolution?

 

 

Jag hittade en länk där det var någon som ställde en fråga om vi ska införa psykologi i skolan vid ung ålder. Frågan besvarades av någon som tyckte att psykologi är för “luddigt” att lära ut eftersom psykologi bygger på ”mjuk-vetenskap”, som betyder att resultaten inte blir lika om man ger samma “stimuli” till de olika testpersonerna i gruppen. Det finns för många variabler för att det ska bli ”hård-vetenskap” och ge samma resultat vid samma ”stimuli”.

Det som jag tyckte var intressant var det andra svaret i samma tråd, som jag gärna vill beskriva här. Jag har översatt det som personen skrev från engelska till svenska nedan:

 

Att psykologi är en svepande form, oavsett om den är mjuk eller hård vetenskap, är att psykologi är användbart i en värld där relationer och samarbete är byggstenarna i ett samhälle. Åtminstone tycker jag att barn och ungdomar kan dra nytta av:

 

  • En förståelse av de ”vanligaste” mentala sjukdomarna. Som att kunna identifiera dom och hur man kan kommunicera och hjälpa människor som lider av t.ex. panikattacker, depression, fobier, beroenden, multipla personligheter osv.

 

  • Kritiska tanke kunskaper – som inkluderar en förståelse av grupptänk-fenomenet, grupprocesser, olika kognitiva fördomar och övningar för att bättra sina val.

 

  • Lärande träning och inlärnings träning – Studera och praktisera olika metoder (Olika typer av inlärningsmetoder) hur man tränar djur, hur man lär ut ett ämne, lyssna kunskaper, kommunikations övningar och kunskaper inom detta område.

 

  • Välmående – Elasticitet, tacksamhet, personlig styrka, mening, flöde, hantera mentala mekanismer, hantera stress, positiva relationer och positiva emotioner.

 

  • Interaktions kunskaper – konflikt hantering, medling, förstå behov, få andra andra att känna sig komfortabla, identifiera ömsesidiga lönsamma lösningar, handlande och givande av kritik och komplimanger, roller och ansvar i en arbetsgrupp, empatisk kommunikation, bygga starka relationer e.t.c.

 

  • Personligt ledarskap – Själv ledande, produktivitet, uppskjutnings psykologi, planerings verktyg, äkthet och integritet, känna sig säker, proaktivitet/inaktivitet, Ledarskap, följande och härmande och självmodifierande.

 

För mig är dessa ämnen återkommande och vad jag menar med det är att man kanske går lättsamt över dem i tidig ålder med lekfullhet, som i lekskolan, och sedan mer i detalj när barnen blivit lite äldre. Jag är säker på att det finns mer och fler ämnen som skulle kunna vara användbara men dessa jag skrivit ovan är ganska rotade i modern psykologi och bör vara på schemat från dag ett.

Positiv utbildning, (Positiv psykologi integrerad i klassrummen) är menad för både de traditionella kunskaperna (dagens skolsystem) och för lycka och välmående.

Det finns starka bevis från väl kontrollerade studier som visar att studierna jag nämner ovan kan öka elasticitet, positiva emotioner, engagemang och mening som kan läras ut till skolbarn. Jag spekulerar om att positiv utbildning kommer att forma basen för ett ”nytt välstånd”, en form av ”politik” som värderar både rikedom och välmående.

Slut på översättningen.

 

 

 

Eftersom jag själv gått igenom en ganska hård barndom med bland annat mobbing och en ganska ogynnsam ”programmering” av mitt psyke, genom bland annat skola, föräldrar och samhälle, håller jag med att dessa verktyg och utvecklingsstrategier som nämns ovan hade fungerat mycket bättre för mig. Och säkerligen mina medmänniskor. Det hade lagt grunden till en mer fungerande psykologi hos inte bara mig, utan för hela samhället. Att ändra skolplanen så att dessa nya ämnen kan skjutas in successivt under utvecklingsåren, från barndomen till tonåren, är ett önskemål och strävan för mig. Jag är inte ensam om den önskan! Om skolan hade lärt ut detta när jag växte upp hade jag kunnat hanterat livet mer konstruktivt och hjärtligt. Nästan självklart hade jag gett mycket mer till samhället upp till dagens datum, än vad jag har gjort. All den rannsakan och alla dessa timmar av utforskande av mitt psyke samt självstudier inom dessa områden, har jag fått lära mig själv. Det är något som jag önskar lärs ut i skolan vid så tidig ålder som möjligt för att skapa ett mer harmoniskt och glädjefyllt samhälle. Fullt av möjligheter och inspiration för de som lever i samhället. Ingen ska glömmas eller ignoreras och det kan bidra till ett helt nytt samhälle fullt av kooperation och dynamisk utveckling av både välfärd och välmående.

Sir Ken Robinson har mycket fina idéer på hur man kan ändra skolan och har 30 års erfarenhet av att jobba med detta.

 

Hur vill föräldrar att barnen ska ha det?

Förmodligen att barnen ska växa upp till människor som upplever dagligen lycka, säkerhet, trygghet, balans, goda saker, snällhet, hälsa, känna sig tillfredsställd och allmänt välmående.

 

Vad lärs ut i skolorna idag?

Att uppnå saker, tanke kunskaper, framgång, konformitet, litteratur, matematik, disciplin och modellen att stöpa barnen till produktiva maskiner, vars måtto är att prestera för företagen.

 

Vi behöver en ny ”skola” som möter den nya tiden.!